Därför kallar inte al-Ikhwân al-Muslimûn till Qur’ânen och Sunnah

När jag var i Syrien var jag tillsammans med al-Ikhwân al-Muslimûn som om jag var en av dem. Ty jag kallade dem till Qur’ânen och Sunnah. Det fanns de som tog till sig en hel del. Vissa av dem var … [oklart ljud] och Zuhayr ash-Shâwaysh. Men de överväldigades oundvikligt av Hizbiyyah. De kallar inte till Qur’ânen och Sunnah. De anser att ett kall till Qur’ânen och Sunnah splittrar. Ärligt talat splittrar det. Men det splittrar mellan sanning och lögn och det splittrar mellan den som har fel och den som har rätt. Det måste vara så. Det är det enda syftet med att sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sändes. Således är jag förtjust i hadîthen som rapporteras i al-Bukhârîs ”as-Sahîh” i vilken några änglar talade om profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) när han sov och beskrev honom som Mufarriq, splittrare. Sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) var en splittrare. Han splittrade mellan sanning och lögn.

Baserat på deras gruppering som inte är baserad på kunskap, krigar de mot kunskapen. De säger samma sak som Djamâ´at-ut-Tablîgh. Om du går med dem och endast kallar till det som de kallar till som ömhet och att man inte skall stjäla, skvallra och så vidare, behagas de av dig. Skulle du däremot börja tala om Tawhîd och Sunnah och varna för innovationer, säger de att ämnet är känsligt och att man inte skall tala om det.