Därför hamnar ungdomar hos Ahl-ul-Bid´ah

Ahl-us-Sunnah hatar tvivelsutan Ahl-ul-Bid´a. Flera imamer, däribland Imâm as-Sâbûnî, har sagt att de är enade om att hata dem.

Det finns kallare bland dem som det inte skall sittas med. Det skall inte debatteras med dem så länge det inte är nödfall och så länge fördelen inte är större. Annars är det inte tillåtet att debattera med dem. Du får inte debattera med en Râfidhî och i synnerhet inte om du är svag. Du får inte debattera med en Sûfî och i synnerhet inte om du är svag. Det enda undantaget är mannen med en stabil kunskap och religiositet som klarar av att fastställa bevisen och är klok och smart och anser att det finns en större fördel av att debattera med dem:

وَجَادِلْهُم بِالَّتِي هِيَ أَحْسَنُ

”Och lägg fram argumenten på ett måttfullt och försynt sätt.”1

I så fall är det föreskrivet att debattera. Allâh har alltså inte förbjudit debatter helt och fullt. Om det finns ett sätt att fastställa bevisen och vägleda människorna till det goda, gör vi det. Måhända debattören inte gagnas, men det gör däremot de andra.

Apropå de svaga, så skall de inte debattera. Inte ens de lärda som är svaga och kan falla för tvivel skall debattera. Han kan vara lärd och ha en svag personlighet. Till följd därav kan han falla framför Ahl-ul-Bid´a som är yngre och okunnigare än vad han är. Många människor som associeras med Sunnah och Hadîth ändrades på grund av svaghet och avvikelse från Salafs metodik:

1 – ´Abdur-Razzâq [as-San´ânî] var en av Ahl-ul-Hadîths största. Han lurades av Dja´far bin Sulaymân adh-Dhab´î som fick honom att falla i Tashayyu´.

2 – al-Bayhaqî var en av Ahl-ul-Hadîths största. Han lurades av vissa Ashâ´irah som Ibn Fûrak som fick honom att falla i Ashâ´irahs lära.

3 – Abû Dharr al-Harawî var en av Ahl-ul-Hadîths största. Han återberättade al-Bukhârîs ”as-Sahîh” och lade en väldigt stor vikt vid Hadîth. Han var ad-Dâraqutnîs elev. Han hörde hur ad-Dâraqutnî hyllade al-Bâqilânî. Till följd därav lurades han av honom och började tycka om honom så att han föll i vissa av Ashâ´irahs läror. Han levde i Makkah. Efter det åkte han till Nordafrika och spred Ashâ´irahs lära.

Detta är bara ett fåtal exempel. Annars finns det många liknande fall.

Vad dagens läge beträffar, så har många ungdomar gått vilse på grund av Ahl-ul-Bid´a. Hur många ungdomar, medelåldersmän och examinerade studenter har inte lurats av Ahl-ul-Bid´a och till sist hamnat hos dem? De har lurats av de olika sekterna och slutligen hamnat hos dem. Hur så? Därför att de inte tillämpade sändebudets (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ord:

”När ni ser dem som följer det som är oklart däri skall ni veta att det är dem som Allâh har namngett. Akta er för dem.”2

Den starke kan kalla på Ahl-ul-Bid´a och de kristna. Det är obligatoriskt att kalla till Allâhs religion. Det måste finnas starka lärda som sprider Allâhs religion. Om det finns behov av debatter debatterar de för att fastställa bevisen och gagna andra. De svaga skall dock inte göra det. Jag svär vid Allâh att till och med den lärde, men svage, är skyldig att undvika Ahl-ul-Bid´a.

116:125

2al-Bukhârî (4547) och Muslim (2665).