Därför får den muslimska kvinnan inte leva med en hedning

Allâh (´azza wa djall) sade:

يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا إِذَا جَاءكُمُ الْمُؤْمِنَاتُ مُهَاجِرَاتٍ فَامْتَحِنُوهُنَّ اللَّهُ أَعْلَمُ بِإِيمَانِهِنَّ فَإِنْ عَلِمْتُمُوهُنَّ مُؤْمِنَاتٍ فَلَا تَرْجِعُوهُنَّ إِلَى الْكُفَّارِ لَا هُنَّ حِلٌّ لَّهُمْ وَلَا هُمْ يَحِلُّونَ لَهُنَّ وَآتُوهُم مَّا أَنفَقُوا

”Troende! När troende kvinnor som har utvandrat kommer till er, förhör dem! Ingen utom Allâh känner deras tro, men om ni har övertygat er om att de är troende, sänd då inte tillbaka dem till de otrogna; deras män har inte [längre] rätt att leva med dem och de har inte rätt att leva med sina män. Men ge tillbaka till männen vad [brudgåvan] har kostat dem.”1

Att mannen går tillbaka till de otrogna är inte lika prövande som att kvinnan gifter sig med en hedning. Det finns en risk att hon avfaller om hon blir skrämd och tvingad till avfall, ty hennes hjärta är svagt, hennes intellekt är knappt och hennes förmåga att visa otro och samtidigt dölja tro är för klen. Den risken löper inte mannen därför att han är starkare och duktigare på att visa en sak och dölja en annan.

160:10