Därför är videoinspelad dyrkelse tillåten

Om flickleksaker är tillåtna i pedagogiskt syfte, har viktigare bilder än mer rätt att vara tillåtna. Exempel på sådana bilder är de som används till ID-kort, pass och annat som gagnar hela samfundet.

Detsamma säger jag om videoinspelningar. Om videokameran bara hade kunnat nyttjats till att lära vissa muslimer viss dyrkelse som de bara kan lära sig via beskådning. Om det bara hade funnits ett riktigt islamiskt land som lär muslimerna vallfärda; hur de skall utföra Tawâf runt Ka´bah, var de skall inleda Tawâf, hur de skall vända sig mot den svarta stenen, varthän de skall gå efter Tawâf, hur de skall förhålla sig till trängseln och så vidare. På så sätt lär sig vallfärdarna vallfärden hemifrån. Detsamma gäller bönen:

”Be liksom ni har sett mig be.”1

De flesta muslimer vet inte hur han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) bad. Inte ens de som sägs vara lärda inom Fiqh och doktorer vet hur han bad. Alla har studerat bönen enligt en enda rättsskola. Ahnâf ber med händerna vid blygden, Mâlikiyyah såhär, Shâfi´iyyah såhär… Få placerar händerna på bröstet liksom sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) gjorde. Vissa tar bara upp sina händer i samband med Takbîrat-ul-Ihrâm. Andra gör det bara i samband med Rukû´. Vad gagnar mer? Videoinspelningar om sändebudets bön och vallfärder som gagnar hela den islamiska världen eller ´Â’ishahs dockor? Om sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) tillät dem, är detta än mer tillåtet.

1al-Bukhârî (631).