Därför är hemlig åkallan bättre än offentlig

Imâm Muhammad al-Amîn ash-Shanqîtî (d. 1393)

Adhwâ’-ul-Bayân (2/441)

Allâh (´azza wa djall) sade:

إِذْ نَادَى رَبَّهُ نِدَاء خَفِيًّا

”När han i en tyst bön bad till sin Herre.”1

I denna vers klargör Allâh (ta´âlâ) hur Hans slav Zakariyyâ (´alayhis-salâm) åkallade Honom tyst, det vill säga hemligt och lågmält. Att Han (djalla wa ´alâ) berömde honom för det bevisar att tysta böner är bättre än offentliga och höga diton. Denna bibetydelse i denna vers konkretiseras när Han (´azza wa djall) sade:

قُلْ مَن يُنَجِّيكُم مِّن ظُلُمَاتِ الْبَرِّ وَالْبَحْرِ تَدْعُونَهُ تَضَرُّعاً وَخُفْيَةً لَّئِنْ أَنجَانَا مِنْ هَذِهِ لَنَكُونَنَّ مِنَ الشَّاكِرِينَ

Säg: ”Vem räddar er från mörkret över land och hav? Ni tillber Honom ödmjukt och innerligt: ’Om Han räddar oss ur detta skall vi sannerligen visa oss tacksamma’?”2

Lågmälda böner är bättre eftersom de är mer uppriktiga och löper mindre risk att hamna i ögontjäneri.

119:3

26:63-64