Då tror alla

Imâm Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî (d. 774)

Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (1/755)

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

وَإِن مِّنْ أَهْلِ الْكِتَابِ إِلاَّ لَيُؤْمِنَنَّ بِهِ قَبْلَ مَوْتِهِ وَيَوْمَ الْقِيَامَةِ يَكُونُ عَلَيْهِمْ شَهِيدًا

Och bland Bokens folk finns ingen som inte före sin död tror på honom och han skall vittna mot dem på Uppståndelsens dag.1

På Domedagen ska ´Isâ (´alayhis-salâm) vittna mot dem utifrån de handlingar han såg dem göra innan han lyftes upp till himlen och efter att han stigit ned till jorden. Beträffande den tolkning som säger att ingen jude eller nasaré dör utan att denne först tror på ´Îsâ eller Muhammad (sallâ Allâhu ´alayhimâ wa sallam), så är den ett faktum. Ty i dödsögonblicket inser alla det som de brukade vara ovetande om varefter de betror det. Dock är den tron till ingen nytta eftersom den döende har i det ögonblicket redan fått syna Dödsängeln. Precis som Allâh (ta´âlâ) sade i början av denna sura:

وَلَيْسَتِ التَّوْبَةُ لِلَّذِينَ يَعْمَلُونَ السَّيِّئَاتِ حَتَّى إِذَا حَضَرَ أَحَدَهُمُ الْمَوْتُ قَالَ إِنِّي تُبْتُ الآنَ وَلاَ الَّذِينَ يَمُوتُونَ وَهُمْ كُفَّارٌ أُوْلَئِكَ أَعْتَدْنَا لَهُمْ عَذَابًا أَلِيمًا

Ångerns väg är inte öppen för den som begår dåliga handlingar och först då döden når honom säger: ”Nu känner jag ånger”, och inte heller för dem som dör som otrogna; för dem har Vi ett plågsamt straff i beredskap.”2

14:159

24:18