Då slipper gravida och ammande kvinnor fasta

Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)

Madjmû´-ul-Fatâwâ (19/161-162)

Fråga: En gravid eller ammande kvinna väljer att inte fasta fastän hon förmår att göra det utan att skadas av fastan. Vad är domen för henne?

Svar: En gravid och ammande kvinna får inte låta bli att fasta i Ramadhân oskäligt. Om de låter bli att fasta skäligt, måste de ta igen sina dagar. Allâh (ta´âlâ) sade om sjuklingen:

فَمَن كَانَ مِنكُم مَّرِيضًا أَوْ عَلَى سَفَرٍ فَعِدَّةٌ مِّنْ أَيَّامٍ أُخَرَ

”Men den av er som är sjuk eller på resa skall ta igen motsvarande antal dagar.”1

Gravida och ammande kvinnor har nämligen samma dom som sjuklingar.

Om de låter bli att fasta på grund av oro för fostret, anser vissa lärde att de därtill måste mata en fattig person för varje utebliven dag. Matningen ska ske i form av vete, ris, dadlar eller annan råvara som människan livnär sig på. Andra lärde säger att de bara behöver ta igen sina missade dagar oavsett skäl. Ty det finns inget bevis för matning i Qur’ânen och Sunnah. I grund och botten gäller oskuld till dess att motsatsen bevisas. Den åsikten delar Abû Hanîfah (rahimahullâh) och den är stark.

12:184