Då sägs Takbîr efter avslutad Rak´ah

Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)

Sharh Sahîh al-Bukhârî (3/114-115)

al-Bukhârî sade:

45 – Kapitel om personen som leder folk i bön bara för att lära dem profetens bön

677 – Mûsâ bin Ismâ´îl berättade för oss: Wuhayb berättade för oss: Ayyûb berättade för oss, från Abû Qilâbah som sade:

Mâlik bin al-Huwayrith kom till vår moské och sade: ”Jag ska leda er i bön utan att avse bönen; jag ska be såsom jag såg profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) be.” Jag sade till Abû Qilâbah: ”Hur bad han?” Han sade: ”Som vår gamling här. Han var en gammal man som, efter Sudjûd, satt kvar innan han reste sig upp till nästa Rak´ah.”

Ska Takbîr sägas innan sittningen eller efter resningen från sittningen? Bådadera har sagts. Den korrekta åsikten är att Takbîr ska sägas efter resningen från Sudjûd ehuru man skulle sitta efteråt. Därefter går man upp utan Takbîr.

Därtill är sittningen inte åsyftad i sig. Enligt den överväldigande åsikten är den bara till vid behov. Således är det inte föreskrivet att läsa Takbîr eller erinran i samband med den. Alla moment i bönen består av erinran och Takbîr i början och slutet; Rukû´, resningen från Rukû´, Sudjûd, sittningen mellan Sudjûd och så vidare. Återhämtningssittningen varken inleds eller avslutas med Takbîr. Takbîr läses däremot i samband med resning från Sudjûd, men handlingen saknar erinran. Alltså är Återhämtningssittningen endast Sunnah vid behov.