Då och så kan maken ta tillbaka sin maka

Allâh (´azza wa djall) sade:

وَبُعُولَتُهُنَّ أَحَقُّ بِرَدِّهِنَّ فِي ذَلِكَ إِنْ أَرَادُواْ إِصْلاَحًا

”Mannen har då full rätt att ta tillbaka hustrun, om de önskar förlikning.”1

Det gäller endast henne som maken kan ta tillbaka. Versen specificerar alltså generaliseringen i:

وَالْمُطَلَّقَاتُ يَتَرَبَّصْنَ بِأَنفُسِهِنَّ ثَلاَثَةَ قُرُوءٍ

”I fall av skilsmässa skall kvinnan iaktta en väntetid omfattande tre tidsperioder.”2

فِي ذَلِكَ

”… då…”

Det vill säga under hennes vänteperiod. När vänteperioden är över har hon full rätt över sig själv. I så fall får han inte ta tillbaka henne förrän de gifter om sig med förmyndare, två vittnen och ny brudgåva. Därom råder inga meningsskiljaktigheter.

För att mannen skall ta tillbaka sin hustru räcker det att han uttalar det eller har samlag med henne. När han tar tillbaka henne åläggs han inga nya domar. Därom råder heller inga meningsskiljaktigheter.

12:228

22:228