Shaykh-ul-Islâm Ahmad bin Taymiyyah (d. 728)

Minhâdj-us-Sunnah an-Nabawiyyah (3/387)

Enligt Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ah är det inte obligatoriskt att lyda ledaren i allt som denne befaller; enligt dem är det endast obligatoriskt att lyda honom i det som är tillåtet enligt föreskriften. Således tillåter de inte att han åtlyds i sådant som innebär trots mot Allâh om han så skulle vara en rättvis ledare. Om han befaller dem sådant som innebär lydnad mot Allâh, såsom bön, allmosa, ärlighet, rättvisa, vallfärd och strävan för Allâhs sak, varpå de lyder honom i det, lyder de i själva verket Allâh. Om en hädare eller en syndare befaller något som innebär lydnad mot Allâh, blir det varken förbjudet att genomföra denna lydnad mot Allâh eller ej obligatoriskt att lyda dem därom bara för att det är de som befaller den. På samma sätt är det otillåtet att beljuga dem eller låta bli att följa sanningen om de skulle säga sanningen. Ahl-us-Sunnah lyder alltså inte makthavarna oinskränkt – de lyder dem endast inom sådant som innebär lydnad mot Sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam).