Då ges inga påminnelser

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

فَذَكِّرْ إِن نَّفَعَتِ الذِّكْرَى

PÅMINN om påminnelsen nyttar.”1

Påminn om Allâhs föreskrift och budskap så länge påminnelsen godtas och tillrättavisningen får gehör, antingen till fullo eller också någorlunda. Det betyder att om påminnelsen orsakar större nackdel eller minskad fördel, så är den inte befalld. Då är den faktiskt förmenad. Alltså förhåller sig människor till påminnelser på två sätt: de som gagnas av dem och de som inte gagnas av dem. De som gagnas nämns i Hans ord:

سَيَذَّكَّرُ مَن يَخْشَى

Den som står i bävan kommer att lägga den på minnet.”2

Det vill säga bävar för Allâh (ta´âlâ). Bävan för Allâh och vetskap om att Han skall avlöna människan för hennes handlingar fordrar att hon utelämnar synder och utför goda handlingar.

Vad beträffar dem som inte gagnas av påminnelser, så nämnde Han dem när Han sade:

وَيَتَجَنَّبُهَا الْأَشْقَى

Och den olycklige stackaren kommer att vända ryggen till den.”3

187:9

287:10

387:11