Då gäller företrädesrätten

´Allâmah ´Abdur-Rahmân bin Nâsir as-Sa´dî (d. 1376)

Bahdjat-ul-Abrâr, sid. 127

Djâbir bin ´Abdillâh (radhiya Allâhu ´anhumâ) sade:

”Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) bestämde företrädesrätt inom allt som är odelbart. När det finns gränser och utsatta vägar upphör företrädesrätten.”1

Denna hadîth klargör alla domar relaterade till företrädesrätt, när den gäller och när den inte gäller.

Företrädesrätt berör gemensamma egendomar. Gemensamma egendomar kan delas upp i två typer: fastigheter och allting annat. Denna hadîth fastslår företrädesrätt inom fastigheter och dementerar företrädesrätt inom allting annat. Med andra ord saknas företrädesrätt vid eventuell försäljning av delägda djur, möbler, pengar och allting annat flyttbart.

Vad fastigheter beträffar, så om de är begränsade och försedda med vägar och delägarna väljer att sälja sin andel, upphör företrädesrätten, vilket konkretiseras i hadîthen. Ty därmed är de grannar – och grannar saknar företrädesrätt gentemot varandra. Skulle fastigheten däremot sakna både begränsningar och vägar och en av delägarna väljer att sälja sin andel, har de andra delägarna rätt att köpa tillbaka den sålda andelen för samma pris som köparen köpte den för.

1al-Bukhârî (2213) och Muslim (1608).