Då bojkottas innovatören enligt al-Albânî

Fråga: Hur förhåller man sig i ett samhälle som präglas av Ahl-us-Sunnah och en skara människor börjar innovera?

al-Albânî: Du menar om den skaran uppstår inom själva samlingen.

Fråga: Ja, i samma samhälle som präglas av sanningen och falskhet och innovationer dyker upp. Vad säger ni om denna situation?

al-Albânî: Här är det obligatoriskt att vara vis. Om den rådande och starka gruppen bojkottar gruppen som har avvikit från samlingen, kommer gruppen som håller fast vid sanningen att gagnas av det eller skadas av det? Frågan har redan besvarats.

Vi ska inte gripas av passion och känslor när vi behandlar dessa frågor. Vi måste vara lugna och visa. Ska vi bojkotta en individ som avviker från samlingen? Nej. Var vänliga mot honom, råd honom, instruera honom och umgås honom en period. När ni tappar hoppet om honom och fruktar att han ska påverka andra, bojkottas han om man anar starkt att det är lösningen.

Överlag rekommenderar jag inte bojkott i dagens läge, ty den gör större skada än nytta. Det största beviset för det är prövningen i Hidjâz. Allesammans enas av kallet till Tawhîd, Qur’ânen och Sunnah. Men på grund av att vissa har aktiviteter (antingen politiska eller också ideologiska som är okända för de lärde varför vi har noll tolerans med att höra allt relaterat till det) som framstår som helt nya i våra ögon, börjar vi bekriga honom omedelbart. Det är fel. Du vill alltså ha en felfri vän. Vi önskar att al-Ikhwân al-Muslimûn åtminstone enades med oss om Tawhîd så att vi kan vara med dem. De behagas inte ens av vår dogm och anklagar oss för att splittra och skingra.

Dessa bröder som har avvikit från samlingen eller vice versa är mig veterligen överensstämmande med oss om Qur’ânen, Sunnah och Salafs metodik. Visserligen har de verkligen kommit med nyheter – vissa är fel medan andra är rätt – men varför ska vi splittras och hamna i sektväsen och fanatism? En gång var vi en enda grupp, nu är vi två. En gång var vi två grupper, nu är vi tre. Safars grupp, Sûrûrs grupp1 och så vidare. Dock är inte skillnaden mellan dem så stor att den kräver en splittring. Det handlar inte om väldiga frågor som är omöjliga för Salafiyyûn att ha olika uppfattningar om. Vi vet att följeslagarna var oense inom vissa sakfrågor, men deras metodik var en.

Så om du kan föreställa dig att en grupp människor från Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ah eller den Stödda gruppen avviker, behandlar vi dem vänligt och mjukt och försöker bevara dem inom samlingen. Vi ska varken bojkotta dem eller överge dem om vi inte fruktar dem, något man inte kan veta omedelbart. Med andra ord ska man inte bojkotta en individ så fort han kommer med en ny åsikt eller avviker från samlingen. Istället ska man ta det lugnt i hopp om att Allâh vägleder honom eller att vi inser att det är bäst att utesluta honom.