Då behövs ingen lärd för varning

´Allâmah Rabî´ bin Hâdî al-Madkhalî

Madjmû´-ul-Fatâwâ (1/262-263)

Fråga: Är det bara lärde som får kritisera och berömma eller får vetande ungdomar också göra det? Vad krävs för att vara vetande?

Svar: Som al-Khatîb al-Baghdâdî påpekade kräver kritik och beröm en sund dogm och vetskap om vad som fordrar kritik. Kunskap är alltså en väsentlig faktor. Gudsfruktan och fromhet likaså.

Om en individ besitter kunskap inom kritik och beröm, fromhet och gudsfruktan, får han lov att kritisera. Vissa frågor är klara och tydliga och känns av alla människor; stöld, otukt, bedrägeri eller dogmer som Râfidhah eller Sûfiyyah som varvar gravar och firar profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) födelsedag. Både lärda och olärda har vetskap om dessa frågor. Här är det inget krav att gå till en lärd för att denne ska kritisera dessa individer. Ty deras tillstånd är klart och tydligt för både lärda och olärda. Här måste varje muslim klargöra deras tillstånd, varna för dem och fördöma deras villfarelse. Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Om någon av er ser något ont, skall han ändra på det med handen. Om han inte klarar av det, får han göra det med munnen. Om han inte klarar av det, får han göra det med hjärtat – och det är den svagaste tron.”1

Djarîr bin ´Abdillâh (radhiya Allâhu ´anh) sade:

Jag lovade Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) trohetslöftet om att förrätta bönen, betala allmosan och vilja varje muslim väl.”2

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

Religionen är välvilja.” De sade: ”Mot vem, Allâhs sändebud?” Han sade: ”Mot Allâh, Hans skrift, Hans sändebud, muslimernas ledare och lekmän.”3

Om jag ser en Râfidhî umgås med en lekman och kalla denne till Râfidhahs dogm; ska jag nu behöva hämta en lärd för att han ska kritisera honom? Om jag ser en gravdyrkande Sûfî som umgås med en naturlig individ och kallar denne till sin innovation – och jag vet att han är gravdyrkare – behöver varken jag eller någon annan gå till en lärd för att denne ska klargöra hans tillstånd och varna för honom.

1Muslim (49).

2al-Bukhârî (57) och Muslim (97).

3Muslim (55).