Då anses slaven nämna Allâh

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

قَالَ رَبِّ اجْعَل لِّيَ آيَةً قَالَ آيَتُكَ أَلاَّ تُكَلِّمَ النَّاسَ ثَلاَثَةَ أَيَّامٍ إِلاَّ رَمْزًا وَاذْكُر رَّبَّكَ كَثِيرًا وَسَبِّحْ بِالْعَشِيِّ وَالإِبْكَارِ

Han sade: ”Herre! Ge mig ett tecken.” Han svarade: ”Det tecken [du får är] att du under tre dagar inte skall tala till människor annat än med gester. Och åkalla din Herre mycket och prisa Honom morgon och afton.”1

521 – Min fader berättade för oss: Ibn Abî ´Umar berättade för oss: Sufyân berättade för oss, från Ibn Abî Nadjîh, från Mudjâhid som sade:

En slav anses inte nämna Allâh förrän han nämner Honom mycket, inklusive när han står upp och ligger ned.”

522 – Min fader berättade för mig: Muhammad bin ´Amr Zunaydj berättade för oss: Abû Thamîlah berättade för oss: Abû Ma´shar berättade för oss, från Muhammad bin Ka´b al-Quradhî som sade:

Om Allâh hade låtit någon sluta nämna Honom skulle det varit Zakariyyâ.”

Allâh (ta´âlâ) sade:

وَسَبِّحْ بِالْعَشِيِّ وَالإِبْكَارِ

… och prisa morgon och afton.”

523 – Abû Zur´ah berättade för oss: Ibrâhîm bin Mûsâ berättade för oss: Ibn Abî Zâ’idah underrättade oss, från ´Abdullâh bin Kathîr, från Mudjâhid som sade:

Det vill säga be de obligatoriska bönerna.”

13:41