Celibat

Imâm Muhammad al-Amîn ash-Shanqîtî (d. 1393)

Adhwâ’-ul-Bayân (2/457)

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

فَنَادَتْهُ الْمَلآئِكَةُ وَهُوَ قَائِمٌ يُصَلِّي فِي الْمِحْرَابِ أَنَّ اللّهَ يُبَشِّرُكَ بِيَحْيَى مُصَدِّقًا بِكَلِمَةٍ مِّنَ اللّهِ وَسَيِّدًا وَحَصُورًا وَنَبِيًّا مِّنَ الصَّالِحِينَ

”Och änglarna ropade till honom medan han stod i helgedomen, försänkt i bön, och sade: ”Allâh kungör för dig det glada budskapet om Yahyâ, som skall bekräfta ett ord från Allâh, en ledare, en renlevnadsman och en profet, en av de rättfärdiga.”1

Att Yahyâ (´alayhis-salâm) var en renlevnadsman innebär att han, trots förmåga, avhöll sig från kvinnor för att leva i celibat och ägna hela livet åt dyrkan av Allâh. Celibat var nämligen tillåtet i hans föreskrift. Vad profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) Sunnah beträffar, så gäller giftermål och inte celibat.

Angående åsikten att Yahyâ avhöll sig från kvinnor på grund av impotens, så är den inkorrekt. Ty impotens är dels en defekt i förhållande till män, dels ingen anskaffad egenskap som förtjänar hyllning. Den korrekta åsikten är alltså den jag har valt och likaså andra lärde.

13:39