Brudgåvan är bara brudens rätt

Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)

Ahkâm min al-Qur’ân al-Karîm (2/187)

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

وَإِن طَلَّقْتُمُوهُنَّ مِن قَبْلِ أَن تَمَسُّوهُنَّ وَقَدْ فَرَضْتُمْ لَهُنَّ فَرِيضَةً فَنِصْفُ مَا فَرَضْتُمْ إَلاَّ أَن يَعْفُونَ أَوْ يَعْفُوَ الَّذِي بِيَدِهِ عُقْدَةُ النِّكَاحِ

”Och om ni skiljer er från en kvinna som ni inte har rört men brudgåvan redan har fastställts, ge henne då hälften av det fastställda beloppet, om hon inte avstår eller den som har äktenskapskontraktet i sin hand avstår. ”1

Versen bevisar att brudgåvan är fruns rättighet. Varken hennes fader, broder, farbror eller någon annan förmyndare har rätt till hennes brudgåva. Det bevisas också av Allâhs (ta´âlâ) ord:

وَآتُواْ النَّسَاء صَدُقَاتِهِنَّ نِحْلَةً فَإِن طِبْنَ لَكُمْ عَن شَيْءٍ مِّنْهُ نَفْسًا فَكُلُوهُ هَنِيئًا مَّرِيئًا

”Ge kvinnorna som en ren skänk deras brudgåva; men om de frivilligt avstår något av den, får ni ta emot och njuta det med gott samvete.”2

Att vissa människor kontrollerar kvinnans brudgåva och kräver att exempelvis fadern ska ha en viss summa, så är det bara falskt. De har ingen rätt att sätta sådana villkor. Brudgåvan tillkommer kvinnan som hon erhåller för att ha blivit lovlig för mannen.

12:237

24:4