Bot för oavsiktligt dråp

Allâh (subhânah) sade:

وَمَن قَتَلَ مُؤْمِنًا خَطَئًا فَتَحْرِيرُ رَقَبَةٍ مُّؤْمِنَةٍ وَدِيَةٌ مُّسَلَّمَةٌ إِلَى أَهْلِهِ إِلاَّ أَن يَصَّدَّقُواْ

Den som av misstag har dödat en troende skall befria en troende slav och betala blodspengar till den dödes närmaste, om de inte i en anda av försoning avstår från sin rätt.”1

Detta är de två plikterna som gäller i samband med oavsiktligt dråp. Den första är bot för den väldiga synden ehuru den skedde oavsiktligt. Ett av dess krav är att slaven som friges är muslim. En otrogen slav är alltså ogiltig att frige. Ibn Djarîr berättade att Ibn ´Abbâs, ash-Sha´bî, Ibrâhîm an-Nakha´î och al-Hasan al-Basrî sade:

Det är ogiltigt att frige ett barn så länge det inte avser tron.”

Ibn Djarîr ansåg att barnet får friges så länge det lever med muslimska föräldrar, inte annars.

Majoriteten delar åsikten att så länge människan är muslim, så är det giltigt att frige henne i bot, oavsett om hon är barn eller vuxen. Imâm Ahmad sade: ´Abdur-Razzâq underrättade oss: Ma´mar underrättade oss, från az-Zuhrî, från ´Abdullâh bin ´Abdillâh, från en man från Ansâr som sade:

Jag kom med en svart slavinna och sade: ”Allâhs sändebud. Jag är skyldig att frige en troende slav. Om du tycker att hon är troende, så skall jag frige henne.” Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade till henne: ”Vittnar du att det inte finns någon sann gud utom Allâh?” Hon sade: ”Ja.” Han sade: ”Vittnar du att jag är Allâhs sändebud?” Hon sade: ”Ja.” Han sade: ”Tror du på uppståndelsen efter döden?” Hon sade: ”Ja.” Då sade han: ”Frige henne.”

Berättarkedjan är autentisk. Att följeslagaren är okänd skadar ingalunda.

Mâlik rapporterade i ”al-Muwatta’”, ash-Shâfi´î i ”al-Musnad”, Ahmad, Muslim i ”as-Sahîh”, Abû Dâwûd och an-Nasâ’î i sina respektive ”as-Sunan” via Hilâl bin Abî Maymûnah, från ´Atâ’ bin Yasâr, från Mu´âwiyah bin al-Hakam som berättade att han hämtade en svart slavinna som Allahs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade till:

Var är Allâh?” Hon svarade: ”Ovanför himlen.” Han sade: ”Vem är jag?” Hon sade: ”Du är Allâhs sändebud.” Han sade: ”Frige henne. Hon är förvisso troende.”2

Han (ta´âlâ) sade:

وَدِيَةٌ مُّسَلَّمَةٌ إِلَى أَهْلِهِ

… och betala blodspengar till den dödes närmaste…”

Detta är den andra plikten. Den sker mellan dråparen och offrets familj som ersättning för att ha förlorat en anhörig.

14:92

2Muslim (537), Abû Dâwûd (930), an-Nasâ’î (3/13), Mâlik (2/776), Ibn Abî ´Âsim (479), al-Bayhaqî, sid. 422, Ahmad (5/447), Abû Dâwûd at-Tayâlisî (1105) och Ibn Khuzaymah i ”at-Tawhîd”, sid. 121.