Bön och skilsmässa i berusat tillstånd

Imâm Muhammad bin ´Alî ash-Shawkânî (d. 1250)

Fath-ul-Qadîr (1/706)

Allâh (´azza wa djall) sade:

يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُواْ لاَ تَقْرَبُواْ الصَّلاَةَ وَأَنتُمْ سُكَارَى حَتَّىَ تَعْلَمُواْ مَا تَقُولُونَ

TROENDE! Gå inte till bön om ni befinner er i omtöcknat tillstånd till dess ni vet vad ni säger.”1

Det är syftet med förbudet mot närmning till bön i berusat tillstånd – till dess att ni nyktrar till och vet vad ni säger. Den berusade vet ju inte vad han säger. Samma argument brukas av de lärde som ogiltigförklarar skilsmässa i berusat tillstånd, ty om den berusade inte vet vad han säger, har han inte heller någon avsikt. Denna åsikt delades av ´Uthmân bin ´Affân, Ibn ´Abbâs, Tâwûs, ´Atâ’, al-Qâsim, Rabî´ah, al-Layth bin Sa´d, Ishâq, Abû Thawr, al-Muzanî och at-Tahâwî som sade:

De lärde är enade om att den förståndshandikappades skilsmässa är ogiltig – och den berusade är förståndshandikappad, lik en tvångstänkare.”

Andra lärde menar att den berusades skilsmässa är visst giltig. Den åsikten delade ´Umar bin al-Khattâb, Mu´âwiyah, flera efterföljare, Abû Hanîfah, ath-Thawrî och al-Awzâ´î. ash-Shâfi´î har olika åsikter i sakfrågan. Mâlik sade:

Han står till svars för skilsmässa, vedergällning i samband med sårning och dråp, men inte för giftermål och handel.”

14:43