Publicerad: 2007-04-26
Författare: Imâm Muwaffaq-ud-Dîn bin Qudâmah al-Maqdisî (d. 620)
Källa: al-Mughnî (2/323-324)

Den som befinner sig i vatten och lera och klarar av att göra Sudjûd däri, utan att råka ut för någon skada, är ålagd att göra det. Abû Sa´îd sade:

””Jag såg Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) gå iväg [från bönen] med spår av vatten och lera på hans panna och näsa.””

Rapporterad av al-Bukhârî och Muslim.

I och med att han klarar av att göra Sudjûd utan att några problem uppstår, anses det vara obligatoriskt. Om han däremot inte klarar av att göra det, råkar ut för skador eller fruktar att hans händer och kläder blir smutsiga av lera och vatten, är det tillåtet att förrätta bönen på sitt riddjur. I detta fall gestikulerar man med huvudet när man gör Sudjûd. Detsamma gäller om man skulle vandra. I detta fall gestikulerar man också med huvudet när man gör Sudjûd. Det har rapporterats att Anas bad på sitt riddjur i händelse av regn och lera på marken. Samma handling utfördes av Djâbir bin Zayd och den beordrades av Tâwûs och ´Umârah bin ´Aziyyah. at-Tirmidhî sade:

””Denna handling utförs av de lärda och detta är Ishâqs åsikt.””