Besvär av vattenanvändning tillåter inte Tayammum

Sjuklingen behöver inte sakna vatten för att det skall vara tillåtet för honom att bruka Tayammum. Så länge han är sjuk eller befarar sjukdom får han bruka Tayammum ehuru det finns vatten. Det bevisas av hadîthen om ´Amr bin al-´Âs (radhiya Allâhu ´anh) som var i en bataljon och blev sexuellt orent. Han befarade kylan varför han utförde Tayammum. När han återvände till Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) berättade de det för honom. Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) frågade: ”Bad du med dina kollegor i ett sexuellt orent tillstånd?” Han svarade: ”Allâhs sändebud! Jag kom tänka på Allâhs (ta´âlâ) ord:

وَلاَ تَقْتُلُواْ أَنفُسَكُمْ إِنَّ اللّهَ كَانَ بِكُمْ رَحِيمًا

”Och döda inte er själva. Allâh har visat er stor nåd! ”1

Därav gjorde jag Tayammum.” Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) började skratta och godkände hans handling trots att det fanns vatten2.

Tayammum får alltså tillämpas vid vattenbrist och skada vid vattenanvändning.

Däremot är det inte tillåtet att tillämpa Tayammum på grund av besvär av vattenanvändning. Det betyder att det inte är tillåtet att göra Tayammum om man besväras av vattnets kyla eller värme. I det här fallet får man två sig sakta men säkert till dess att reningen är fulländad.

14:29

2al-Bukhârî (345).