Bestrykningens tidsfrist är säkrast att följa

Enligt mig är det omöjligt att kombinera dessa hadîther genom att tolka de oinskränkta med de inskränkta. De oinskränkta säger konkret att resenären och den boende får bestryka längre än tre dygn. De inskränkta säger konkret att resenären och den boende får inte bestryka längre än tre respektive ett dygn. De är alltså paradoxala gällande tillägget. De oinskränkta tillåter konkret och och de inskränkta förmenar konkret. Något bevis måste ju övervägas.

Då är det säkrast att överväga de inskränkande bevisen. Det resonemanget hade Ibn ´Abdil-Barr när han övervägde den åsikten och sade att de flesta följeslagarna rapporterar den inskränkande versionen varav vissa är bekräftade i Muslims ”as-Sahîh”, nämligen ´Alîs (radhiya Allâhu ´anh) föregående hadîth.

De som överväger de oinskränkta bevisen menar att de bär på adderad information; addition från en pålitlig person accepteras. Därtill säger de att åsiktens förespråkare bekräftar medan den andra åsikten dementerar – och bekräftelse har företräde framför dementi.

Men jaget dras ändå mer till tidsbegränsningen. Det är trots allt bättre att undvika oenighet. Vissa lärda sade:

Den frommaste lämnar deras

oenighet ehuru han är svag

En annan sade:

Den försiktige inom religiösa sakfrågor

är han som flyr det tveksamma för det övertygade

Dessutom sade han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam):

”Lämna det du tvivlar på för det du inte tvivlar på.”1

Personen som utgår ifrån de inskränkande bevisen är ren enligt båda åsikterna till skillnad från den som inte gör det. En åsikt säger ju att reningen upphör efter tidsfristen – och Allâh vet bättre.

1Ibn Hibbân (722).