Be inte när du är trött

al-Bukhârî sade:

213 – ´Abdullâh bin Yûsuf berättade för oss: Mâlik underrättade oss, från Hishâm, från sin fader, från ´Â’ishah som berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Om någon av er blir sömnig medan han ber så skall han lägga sig ned tills att tröttheten försvinner. Ni vet inte vad ni säger när ni är trötta och ber. Kanske vill någon av er be om förlåtelse och ber istället mot sig själv.”

214 – Abû Ma´mar berättade för oss: ´Abdul-Wârith berättade för oss: Ayyûb berättade för oss, från Abû Qilâbah, från Anas som berättade att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam):

”När någon av er blir sömnig i bönen så skall han sova tills att han vet vad han läser.”

De två hadîtherna bevisar att människan måste låta kroppen vila. När hon känner att hon behöver vila avbryter hon bönen. Hon skall inte be ehuru tiden är dygdig som exempelvis den sista delen av natten. Hon skall sova och vila ut sig. Först och främst har kroppen rättigheter mot dig. För det andra vet du inte vad du säger. Ibland kan människan vara så trött att hon ber Allâh straffa henne istället för att förlåta henne. Istället för att säga:

سبحان ربي الأعلى

”Fri är min Herre, den Högste, från brister.”

säger hon:

سبحان ربي العظيم

”Fri är min Herre, den Väldige, från brister.”

Således måste människan vara vänlig mot sig själv och ge sig själv dess rätt till vila utan att påverka plikterna negativt. Människan är sin egen herde och är ålagd att ta väl hand om sig själv – och Allâh vet bättre.