Bara en sak annullerar goda handlingar

Imâm Muhammad al-Amîn ash-Shanqîtî (d. 1393)

Adhwâ’-ul-Bayân (4/84)

Allâh (´azza wa djall) sade:

وَلَا يَأْتَلِ أُوْلُوا الْفَضْلِ مِنكُمْ وَالسَّعَةِ أَن يُؤْتُوا أُوْلِي الْقُرْبَى وَالْمَسَاكِينَ وَالْمُهَاجِرِينَ فِي سَبِيلِ اللَّهِ وَلْيَعْفُوا وَلْيَصْفَحُوا أَلَا تُحِبُّونَ أَن يَغْفِرَ اللَّهُ لَكُمْ وَاللَّهُ غَفُورٌ رَّحِيمٌ

De av er som åtnjuter en gynnad ställning och lever i välstånd får aldrig vägra att hjälpa sina närmaste och de nödställda och dem som utvandrat för Allâhs sak; de skall förlåta och glömma. Eller önskar ni inte att Allâh skall förlåta er? Allâh är ständigt förlåtande, barmhärtig.”1

Denna givmilda vers bevisar att stora synder inte annullerar goda handlingar, ty Mistah bin Athâthahs utvandring var ju en god handling och hans falska anklagelse riktad mot ´Â’ishah (radhiya Allâhu ´anhumâ) var en stor synd. Det till trots annullerades inte hans utvandring. Allâh (ta´âlâ) sade här:

وَالْمُهَاجِرِينَ فِي سَبِيلِ اللَّهِ

… och dem som utvandrat för Allâhs sak…”

Det bevisar att hans utvandring för Allâhs sak inte annullerades av hans anklagelse mot ´Â’ishah (radhiya Allâhu ´anhâ). al-Qurtubî sade:

Denna vers bevisar att även om falska anklagelser är en stor synd, så annullerar de inte ens handlingar. Ty Allâh beskrev Mistah med utvandring och tro. Detsamma gäller alla andra stora synder. Ingenting annat än avguderi annullerar handlingar. Allâh (ta´âlâ) sade:

وَلَقَدْ أُوحِيَ إِلَيْكَ وَإِلَى الَّذِينَ مِنْ قَبْلِكَ لَئِنْ أَشْرَكْتَ لَيَحْبَطَنَّ عَمَلُكَ وَلَتَكُونَنَّ مِنَ الْخَاسِرِينَ

Men det har uppenbarats för dig liksom för dina föregångare att om du avgudar skall allt vad du har åstadkommit gå om intet och du skall höra till förlorarna.”2

Även om Mistahs tro var allom bekant, framgår den inte i denna vers.

124:22

239:65