Bara de är lämpade för domarmakt

´Allâmah ´Abdur-Rahmân bin Nâsir as-Sa´dî (d. 1376)

Taysîr-ul-Karîm, sid. 714

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

يَا دَاوُودُ إِنَّا جَعَلْنَاكَ خَلِيفَةً فِي الْأَرْضِ فَاحْكُم بَيْنَ النَّاسِ بِالْحَقِّ وَلَا تَتَّبِعِ الْهَوَى فَيُضِلَّكَ عَن سَبِيلِ اللَّهِ إِنَّ الَّذِينَ يَضِلُّونَ عَن سَبِيلِ اللَّهِ لَهُمْ عَذَابٌ شَدِيدٌ بِمَا نَسُوا يَوْمَ الْحِسَابِ

Dâwûd! Vi har gett dig makt och myndighet på jorden. Döm därför mellan människor med sanning och rättvisa och låt dig inte påverkas av känslor; då kan du lockas att överge Allâhs väg. Och ett strängt straff väntar dem som avviker från Allâhs väg och glömmer Räkenskapens dag.”1

Denna vers bevisar att domarmakt är en religiös status som åtnjöts av såväl Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhim wa sallam) som Hans andra bästa skapelser. Den som åtar sig den uppgiften måste döma rättvist och avhålla sig från lust. Att döma utifrån sanningen kräver kunskap om föreskrivna sakfrågor och förmåga att föreställa sig den behandlade frågan, för att sedermera tillämpa den föreskrivna domen på den. Den som saknar kunskap om någotdera villkor är varken lämpad för domarmakt eller ens tillåten att åtaga sig den.

138:26