Bara att lyda Allâh

Imâm Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî (d. 774)

Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (1/272)

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

لَّيْسَ الْبِرَّ أَن تُوَلُّواْ وُجُوهَكُمْ قِبَلَ الْمَشْرِقِ وَالْمَغْرِبِ وَلَكِنَّ الْبِرَّ مَنْ آمَنَ بِاللّهِ وَالْيَوْمِ الآخِرِ وَالْمَلآئِكَةِ وَالْكِتَابِ وَالنَّبِيِّينَ

Fromheten består inte i att ni vänder ansiktet mot öster eller väster. Sann fromhet äger den som tror på Allâh och den Yttersta dagen och änglarna och Skriften och profeterna.”1

När Allâh (ta´âlâ) först befallde de troende att be mot Jerusalem och därefter mot Ka´bah, besvärades vissa grupper från Bokens folk och somliga muslimer av det. Då uppenbarade Allâh (ta´âlâ) att Hans vishet bakom ändringen låg i lydnad till Honom (´azza wa djall), underkastelse gentemot Hans order och rättelse efter Hans instruktion och föreskrift. Det är fromhet, gudsfruktan och fulländad tro. Riktning mot öster eller väster är ingalunda fromhet eller lydnad om den inte är grundad på Allâhs order och föreskrift.

12:177