Avbryt inte läraren

´Allâmah ´Abdur-Rahmân bin Nâsir as-Sa´dî (d. 1376)

Taysîr-ul-Karîm, sid. 899

Allâh (subhânah) sade:

لَا تُحَرِّكْ بِهِ لِسَانَكَ لِتَعْجَلَ بِهِ إِنَّ عَلَيْنَا جَمْعَهُ وَقُرْآنَهُ فَإِذَا قَرَأْنَاهُ فَاتَّبِعْ قُرْآنَهُ ثُمَّ إِنَّ عَلَيْنَا بَيَانَهُ

”SKYNDA inte på din tunga för att snabbt få fram allt! Dess samling och läsning ankommer på Oss. När Vi läser den, följ då uppmärksamt med i läsningen; sedan är det Vår sak att göra dess mening klar.”1

I denna vers finns en studierelaterad etikett. Studenten ska inte avbryta läraren förrän denne har avslutat sitt tal. Först när läraren är klar kan studenten fråga om eventuella oklarheter. Detsamma gäller om läraren inleder sitt tal med något som fordrar antingen avslag eller också acceptans; se till att varken avslå eller acceptera hans ord förrän han har talat klart så att sanningen, eller osanningen, i hans tal kan framgå klart och tydligt, samt för att talet ska förstås väl nog för att kunna behandlas därefter.

175:16-19