ar-Rifâ´î om al-´Utbî-berättelsen

Publicerad: 2011-01-19
Författare: Shaykh Muhammad Nasîb ar-Rifâ´î
Källa: at-Tawassul fî Tahqîq-it-Tawassul, sid. 274-281

 

Vad gäller den här al-´Utbî, säger historikerna att han dog år 228 H. Är det då möjligt att han bevittnar denna händelse som ägde rum tre dagar efter att sändebudet hade begravts? Låt oss säga att om han levde 100 år, skulle det fortfarande ha funnits ett gap på 120 år mellan honom och händelsen. Är det då möjligt att han upplevde denna händelse 120 år innan Allâh skapade honom? Och är denna rapportering som han skildrar autentisk?

Zayn-ud-Dîn Abû Bakr bin al-Hasan bin ´Umar Abûl-Fakhr al-Murâghî (817 H) sade i sin bok ’Tahqîq-un-Nusrah bi Talkhîs Ma´âlim Dâr-il-Hidjrah’ om al-´Utbî:

”Han heter Muhammad bin ´Abdillâh bin ´Umar bin Mu´âwiyah bin ´Umar bin ´Utbah Ibn Abî Sufyân Sakhr bin Harb. Avled år 228.”

Ibn-ul-Athîr sade i sin bok ’al-Lubâb fî Tahdhîb-il-Ansâb’:

”al-´Utbî – vilket även är en tillskrivning till ´Utbah bin Abî Sufyân Sakhr bin Harb bin Umayyah bin ´Abdi Shams, broder till Mu´âwiyah bin Abî Sufyân. En hel grupp tillskriver sig honom. Till dem hör Muhammad bin ´Abdillâh bin ´Umar bin ´Utbah bin Abî Sufyân al-´Utbî al-Basrî. Hans ’kunyah’ är Abû ´Abdir-Rahmân och han besitter historier och författarskap. Han rapporterade från sin fader, Ibn ´Uyaynah och dessutom rapporterade Abû Hâtim as-Sidjistânî från honom.”

Ibn Khallikân sade i ’Wafayât-ul-A´yân’:

”Abû ´Abdur-Rahmân Muhammad bin ´Abdillâh bin ´Umar bin Mu´âwiyah bin ´Umar bin ´Utbah bin Abî Sufyân Sakhr Ibn Harb bin Umayyah bin ´Abdi Shams al-Qurashî al-Umawî, känd som al-´Utbî. Han var en diktare…” till dess att han sade: ”Han avled år 228, må Allâh vara honom Nådig.”

Kanske säger någon: ”Hur vet du att den här al-´Utbî är just den som nämns i beduinens berättelse?” Då säger jag:

Jag är säker på att det är han som nämns i beduinens berättelse. Bevis för det är historikernas utlåtanden samt ett utlåtande som kommer från en av er som säger att det är tillåtet att göra Tawassul vid en skapelses essens, nämligen Shaykh as-Subkî, författaren till ’Shifâ’-us-Siqâm’ och som har svarats av Ibn ´Abdil-Hâdî i ’as-Sârim al-Munkî fîr-Radd ´alâ as-Subkî’. Han sade:

”as-Subkî sade i sin bok ’Shifâ’-us-Siqâm fî Ziyârah Khayr-il-Anâm’:

”al-´Utbî: Muhammad ibn ´Abdillâh bin ´Umar bin Mu´âwiyah bin ´Umar bin ´Utbah bin Abî Sufyân Sakhr bin Harb. Han tillhörde de vältaligaste folken. Han rapporterade från sin fader och Sufyân bin ´Uyaynah. Han avled året 228 och hans ’kunyah’ var Abû ´Abdir-Rahmân.”

Detta sade as-Subkî efter att ha skildrat al-´Utbîs berättelse för att dra slutsatsen att det är tillåtet att göra Tawassul vid skapelser.

Ibn ´Abdil-Hâdî sade i ’as-Sârim al-Munkî fîr-Radd ´alâ as-Subkî’:

”Vad beträffar berättelsen som han skildrade, så är det en berättelse som några Fiqh- och Hadîth-vetare har skildrat och den är varken autentisk eller bekräftad från al-´Utbî. Likaså har den rapporterats från andra än honom med en mörk berättarkedja. Som helhet är det en berättelse som inte fastställer någon som helst lagstiftad dom. Hade den varit lagstiftad och rekommenderad, skulle följeslagarna och efterföljarna ha varit kunnigare om den samt handlat i enlighet med den innan någon annan.”