Är Mâlik ad-Dâr pålitlig enligt Ibn Hibbân?

Publicerad: 2011-01-20
Författare: Imâm Muhammad bin Hibbân al-Bastî
Källa: ath-Thiqât (5/384)

 

Mâlik bin ´Iyâdh ad-Dâr. Han rapporterade från ´Umar bin al-Khattâb och Abû Sâlih bin as-Sammân rapporterade från honom.1

1 Imâm Ibn Hibbân sade i förordet till ’ath-Thiqât’:

”En sund person är den man inte känner till ha blivit kritiserad.” (1/13)

Imâm Ibn Hadjar sade:

”Denna åsikt som Ibn Hibbân håller sig till att en man anses var sund så länge man inte känner till att han har blivit kritiserad, är en märklig metodik och majoriteten har en annan åsikt, men detta är stigen Ibn Hibbân har valt att färdas på i boken ’ath-Thiqât’. I den har han nämnt en stor mängd människor som Abû Hâtim (ar-Râzî) och andra antytt vara okända (Madjhûlûn).” (Lisân-ul-Mîzân, 1/14)

Imâm Ibn ´Abdil-Hâdî al-Maqdisî sade:

”Det är allmänt känt att Ibn Hibbân nämnde en stor mängd okända människor i sin bok, människor vars tillstånd varken han eller någon annan känner till. Detta förklarade Ibn Hibbân själv på flera ställen i sin bok och sade:

”Sahl berättade från Shaddâd bin al-Hâdî, Abû Ya´qûb berättade från honom och jag känner varken honom och inte heller vet jag vem hans fader är.”

Så här nämnde han denna man i boken ’ath-Thiqât’ och sade själv att han inte kände honom. Dessutom sade han:

”Handhalah är en Shaykh. Rapporterar avskurna ahâdîth och jag vet inte vem han är.”

Ibn Hibbân nämner en stor mängd människor på detta sätt i sin bok och detta är hans sätt att skriva boken på, nämligen att han nämner även dem han inte känner till ha blivit kritiserade, även om de skulle vara okända, med ett okänt tillstånd. Man bör också lägga märke till och veta, att när Ibn Hibbân förklarar någon vara pålitlig genom att bara nämna hans namn i den här boken, anses det som den lägsta nivån av att förklara någon som pålitlig.” (as-Sârim al-Munkî. Se “Siyânat-ul-Insân” sid. 294)

Imâm ´Abdur-Rahmân al-Mu´allimî (rahimahullâh) sade om Ibn Hibbâns sätt att förklara någon som pålitlig:

”Faktum är, att hans sätt att förklara någon vara pålitlig består av olika grader:

Den första: Att han öppet säger: ”Han behärskade hadîth” eller ”Han besatt upprättade ahâdîth” etc.

Den andra: Att personen i fråga är en av hans lärare som han satt med och underrättade ifrån.

Den tredje: Att personen i fråga är känd för att ha rapporterat en stor mängd ahâdîth, på så sätt att man vet att Ibn Hibbân har fått tag på många av hans ahâdîth.

Den fjärde: Att genom hans tal se att han känner mannen i fråga väldigt bra.

Den femte: Allt under det.

Vad gäller den första typen, faller den inte i värde utan anses som en av de starkaste typerna av att förklara någon vara pålitlig. Den andra typen är nära den första. Den tredje typen är acceptabel (Maqbûl). Den fjärde typen är sund. Den femte typen är inte tom på misstag – och Allâh vet bättre.” (at-Tankîl (1/437-438))

Imâm al-Albânî (rahimahullâh) kommenterade Imâm al-Mu´allimîs ord och sade:

”Denna kategorisering är noggrann och tyder på författarens (rahimahullâh) djupt rotade kunskap inom ”al-Djarh wat-Ta´dîl”. Genom praktik, har det klargjorts för mig att den som befinner sig i den femte typen av berättare, är oftast okänd som inte känns vid. Vad som vittnar om det, är memorerarnas verk, t ex adh-Dhahabî, Ibn Hadjar och andra korrigerare. Det är oerhört sällan att de förlitar sig på en person som förekommer i denna kategori och samma sak gäller kategorin innan den.”