Änglarna hör Allâhs röst

Vet, min broder, att till deras svindleri och lurendrejeri hör att deras ignoranter hävdar:

Om ni säger att Skaparens tal består av bokstäver och röst så har ni liknat Honom vid er egen läsning. Alltså faller ni i liknelse.”

Ni berörs dock mer av liknelse. Det är ni som säger att tal består av bokstäver och röst om det upprätthålls av sig självt och att bokstäver och röst uttrycker talet. Ni säger att Allâhs tal upprätthålls av sig självt. Därmed liknar ni en egenskap vid en annan och motstrider muslimernas samstämmighet om att bekräfta en egenskap som inte bekräftas i Qur’ânen eller Sunnah. Således beskriver vi Allâh med الغضب, vrede, och inte med الحرد, trots att de betyder samma sak. Ty Qur’ânen nämner ordet الغضب och inte الحرد. Vi säger det Han sade. الحرد nämns inte i Qur’ânen och inte heller brukade Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) det ordet. Till följd därav är det inte tillåtet att beskriva Allâh (ta´âlâ) med det ordet.

Allâh (ta´âlâ) beskrev Sig själv med tal bestående av bokstäver och röst. Han sade:

وَإِذْ نَادَى رَبُّكَ مُوسَى

Och när din Herre kallade Mûsâ till Sig…”

Därefter klargjorde Han vad Han kallade honom med:

أَنِ ائْتِ الْقَوْمَ الظَّالِمِينَ

Gå till det orättfärdiga folket.”1

يَا مُوسَى إِنِّي أَنَا اللَّهُ رَبُّ الْعَالَمِينَ

Mûsâ! Jag är Allâh, världarnas Herre!”2

Om Han kallade på honom sådär så består det kallet av bokstäver och röst. Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) beskrev Skaparen konkret med röst och sade:

”När Allâh säger en uppenbarelse, hör invånarna i den sjunde himlen Hans röst…”

Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) underströk den genom att säga:

”… som en kedja mot ett stenblock och faller ned i Sudjûd.”3

126:10

228:30

3al-Bukhârî (13/453), Abû Dâwûd (4738) och Ibn Khuzaymah i Kitâb-ut-Tawhîd, sid. 95. Autentisk enligt al-Albânî i ”Silsilat-ul-Ahâdîth as-Sahîhah” (1293).