Ändrad brudgåva och njutningsäktenskap (المتعة)

´Allâmah ´Abdur-Rahmân bin Nâsir as-Sa´dî (d. 1376)

Taysîr-ul-Karîm, sid. 174

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

فَمَا اسْتَمْتَعْتُم بِهِ مِنْهُنَّ فَآتُوهُنَّ أُجُورَهُنَّ فَرِيضَةً وَلاَ جُنَاحَ عَلَيْكُمْ فِيمَا تَرَاضَيْتُم بِهِ مِن بَعْدِ الْفَرِيضَةِ إِنَّ اللّهَ كَانَ عَلِيمًا حَكِيمًا

Och liksom ni vill njuta av vad de skänker er skall ni ge dem den föreskrivna brudgåvan; men ni kan inte klandras om ni efter att ha fullgjort vad som är föreskrivet kommer överens om något. Allâh är allvetande, vis.”1

Det vill säga antingen att maken utökar brudgåvan eller också att makan häver den med nöje och frivilligt. Många uttolkare delar den tolkningen.

Många andra uttolkare menar att versen åsyftar det njutningsäktenskap (المتعة) som var lovligt i början av islam, varefter profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) förbjöd det; paret kom överens om tidsperioden och brudgåvan. Efter att tiden gått ut och det föreskrivna uppfyllts, kunde paret bestämma sig för hur det ville fortsätta. Det var alltså harmlöst – och Allâh vet bättre.

14:24