an-Nadjmî om Iqâmat-ul-Hudjdjah innan Tabdî´

Fråga: Är Iqâmat-ul-Hudjdjah ett krav innan Tabdî´ med tanke på att det finns människor som argumenterar med Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyahs ord i ”Minhâdj-us-Sunnah an-Nabawiyyah” som går ut på att man inte gör Tabdî´ på en individ förrän villkoren har uppfyllts och hindren har upphört. Å andra sidan har han andra ord som andra argumenterar med för rena motsatsen. Stämmer det att Shaykh-ul-Islâm säger detta och vad är det korrekta i Tabdî´? Måste de lärda ge Iqâmat-ul-Hudjdjah för att en individ skall anses vara en innovatör?

Svar: Det har talats mycket om detta. Tabdî´ beror inte på Iqâmat-ul-Hudjdjah. Personen skall rådas. Om innovationen är uppenbar, råds innovatören. Man säger inte att han har fått Iqâmat-ul-Hudjdjah. Iqâmat-ul-Hudjdjah är ett krav innan Takfîr till skillnad från Tabdî´.

När Ahmad bin Hanbal (rahimahullâh) blev frågad om Ibn Abî Qutaylah i Makkah som sade att Ahl-ul-Hadîth är ett dåligt folk, sade han:

”Kättare! Kättare! Kättare!”

Han tog bort dammet från sina kläder och sade:

”Kättare! Kättare! Kättare!”

Han sade inte att han först skulle ge honom Iqâmat-ul-Hudjdjah. Iqâmat-ul-Hudjdjah är alltså inget krav för att göra Tabdî´.