Allâhs tal med Mûsâ är specifikare än bara en uppenbarelse

Allâh (´azza wa djall) sade:

وَكَلَّمَ اللّهُ مُوسَى تَكْلِيمًا

”Och Mûsâ som Allâh talade med ett verkligt tal.”1

Allâh särskilde Sin profet Mûsâ (´alayhis-salâm) med talet till honom för att ära honom. Allâh (ta´âlâ) sade:

تِلْكَ الرُّسُلُ فَضَّلْنَا بَعْضَهُمْ عَلَى بَعْضٍ مِّنْهُم مَّن كَلَّمَ اللّهُ

”Några av dessa sändebud [om vilka Vi har berättat för dig] har Vi gett företräde framför de andra. Bland dem finns den som Allâh [själv] talade till.”2

Detta tal är specifikare än endast en uppenbarelse. Att meningen understryks med grundformen (تكليما) avvärjer alla spekulationer och antydningar på att talet inte är verkligt. Således är det obligatoriskt för den troende att tro på att talet är en av Allâhs (´azza wa djall) egenskaper. Han har alltid varit talande. Han talar om Han vill, med vem Han vill och när Han vill. Allâh (ta´âlâ) sade:

وَإِذْ نَادَى رَبُّكَ مُوسَى أَنِ ائْتِ الْقَوْمَ الظَّالِمِينَ قَوْمَ فِرْعَوْنَ

”Och när din Herre kallade Mûsâ till Sig [och sade]: ”Gå till det orättfärdiga folket,
Faraos folk?”3

Nämn, Muhammad, hur din Herre kallade Mûsâ till Sig med Sin röst och talade med honom ett intimt och verkligt tal utan någon ridå, medlare eller uppenbarelse och befallde honom att gå till Faraos orättfärdiga folk för att kalla dem till den raka vägen. Häri bekräftas Allâhs tal och kall till den Han vill av Sina tjänare.

14:164

22:253

326:10-11