Allâhs skam

al-Bukhârî sade:

66 – Ismâ´îl berättade för oss: Mâlik berättade för mig, från Ishâq bin ´Abdillâh bin Abî Talhah som berättade att Abû Murrah, ´Aqîl bin Abî Tâlibs slav, underrättade honom från Wâqid al-Laythî som sade:

”Medan Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) satt i moskén med människorna kom det in tre personer. Två stycken gick till Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och en gick därifrån. De ställde sig framför Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). En av dem såg en tom plats i sittningen och satte sig där. Den andre satte sig bakom dem. Den tredje vände sig om och gick. Efter att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) var klar sade han: ”Skall jag skall inte berätta för er om de tre personerna? En av dem inhyste hos Allâh, så Allâh inhyste honom. Den andre skämdes, så Allâh skämdes för honom. Den tredje vände sig om, så Allâh vände Sig om från honom.”

Hadîthen bekräftar Allâhs (´azza wa djall) skam. Beviset för det är:

”… så Allâh skämdes för honom.”

Likaså sade Allâh (ta´âlâ):

إِنَّ اللَّهَ لاَ يَسْتَحْيِي أَن يَضْرِبَ مَثَلاً مَّا بَعُوضَةً فَمَا فَوْقَهَا

”Allâh skäms inte för att framställa en liknelse om en mygga eller något ännu oansenligare.”1

Men är Allâhs skam som skapelsens skam? Nej. Allâh säger:

لَيْسَ كَمِثْلِهِ شَيْءٌ وَهُوَ السَّمِيعُ البَصِيرُ

”Ingenting är som Han – Han som hör allt, ser allt.”2

Skapelsens skam innebär en innerlig reaktion som fordrar tillbakadragning och passivitet. Så kan inte Allâhs skam tolkas. Ty Allâh (ta´âlâ) sade:

لَيْسَ كَمِثْلِهِ شَيْءٌ وَهُوَ السَّمِيعُ البَصِيرُ

”Ingenting är som Han – Han som hör allt, ser allt.”3

12:26

242:11

342:11