at-Tirmidhî sade efter hadîthen ”Allâhs hand är full”:

”Om denna hadîth säger imamerna att vi tror på den bokstavligt utan att tolka eller föreställa oss. Så har flera imamer sagt däribland Sufyân ath-Thawrî, Mâlik bin Anas, Ibn ´Uyaynah och Ibn-ul-Mubârak och de skall återberättas och betros utan att föreställas.”1

Han sade i ett annat sammanhang:

”Det är ingen liknelse att fastställa dessa egenskaper ordagrant. Det är en liknelse att säga att Han hör som vi hör och att Han ser som vi ser.”

Det finns ingen skillnad mellan Allâhs hörsel, syn, förmåga, skratt, tal och resning. Det är allmänt känt hos språkvetarna att de alla passar Hans höghet. Är det inte möjligt att skratta och tala utan en mun? Är det inte möjligt att greppa och stiga ned utan händer och fötter? Är det inte möjligt att höra och se utan öron och ögon?

Dessa människor har lagt ned en stor vikt vid att angripa Ahl-ul-Hadîth och kalla dem för ”Mudjassimah” och ”Mushabbihah”. Det har klargjorts för mig klart och tydligt att deras angrepp utgör ingenting. De har fel på alla sätt och vis när de förtalar väglednings imamer.