Allâh hatar bönen som inte bes i tid

al-Bukhârî sade:

5 – Kapitel om dygden i bönen som bes i tid

527 – Abûl-Walîd Hishâm bin ´Abdil-Malik berättade för oss: Shu´bah berättade för oss: al-Walîd bin al-´Ayzâr underrättade mig: Jag hörde Abû ´Amr ash-Shaybânî säga: Ägaren till det där huset berättade för oss (och pekade mot ´Abdullâhs hus):

Jag frågade profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) om vilka handlingar som Allâh (ta´âlâ) älskar mest. Han svarade: ”Bönen i dess tid.” Jag sade: ”Vilken kommer sen?” Han svarade: ”Tillgivenhet till föräldrarna.” Jag sade: ”Vilken kommer sen?” Han svarade: ”Kamp för Allâhs sak.” Om jag hade frågat mer hade han fortsatt att svara.”

Hadîthen bevisar att Allâh älskar bönen som bes i tid. Det betyder att Han hatar bönen som inte bes i tid. Det är emellertid en gåva från Allâh till slaven att han får be mot slutet av tiden. Men bönen som bes efter att dess tid har gått ut är ogiltig. Det enda undantaget är att personen har en giltig ursäkt, vilket Sunnah har klargjort om personen som försover sig till bönen eller glömmer bort den – han skall be den när han kommer på den1.

1al-Bukhârî (597) och Muslim (684).