Alla religioner är ett enligt Sûfiyyah

Dr Muhammad Mustafâ Hilmî sade när han kritiserade Ibn Taymiyyah för hans kross av Sûfiyyahs otro då de tror på religionsenighet:

”Vilket liv är ljuvligare och fullkomligare än det som erbjuder kärlek, brödraskap och jämställdhet i enlighet med Ibn-ul-Fâridhs teori om enighet? Älskaren och den älskade är ett, skapelsen och Sanningen är ett, alla religion och föreskrifter är ett. På så sätt upphör all splittring mellan människor. Olika religionsanhängare skall se till att vara kärleksfulla och jämställda bröder, inte hatiska och skingrade fiender.”1

Alltså bekräftar doktorn Sûfiyyahs religionsenighet, oavsett om religionerna är himmelska eller påhittade, korrekta eller inkorrekta…

Jag kan dock inte förstå hur man uppnår enighet bland folk som har olika herrar. Finns det brödraskap mellan hjärtat som dyrkar Allâh allena och hjärtat som dyrkar en staty? Finns det kärlek mellan den troende som lyder Allâh som befaller honom att undvika avguderi och idoldyrkan och avgudadyrkaren som dyrkar statyer, guldkalven eller Bahâ’? Hur skall världen enas om de inte är enade om sina dyrkade gudar?

1Ibn-ul-Fâridh wal-Hubb al-Ilâhî, sid. 316