Imâm Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî (d. 774)

Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (1/86-87)

Allâh (´azza wa djall) sade:

وَإِن كُنتُمْ فِي رَيْبٍ مِّمَّا نَزَّلْنَا عَلَى عَبْدِنَا فَأْتُواْ بِسُورَةٍ مِّن مِّثْلِهِ وَادْعُواْ شُهَدَاءكُم مِّن دُونِ اللّهِ إِنْ كُنْتُمْ صَادِقِينَ

“Och om ni tvivlar på något av det som Vi steg för steg har uppenbarat för Vår slav, kom då fram med en sura som kan jämföras med detta och kalla på era vittnen – andra än Allâh – om ni talar sanning.”1

Det vill säga alla suror i Qur’ânen, såväl långa som korta. Ty ordet (سُورَة) nämns i obestämd form varför det är generaliserande. Alltså är Qur’ânen mirakulös på båda plan och gäller både långa suror och korta suror. Mig veterligen har inga företrädare eller efterträdare sagt annorlunda. Dock sade ar-Râzî:

“Om någon säger att versen omfattar också suror som “al-Kawthar”, “al-´Asr” och “al-Kâfirûn”, så vet vi såklart att det visst är möjligt frambringa något liknande eller åtminstone näst intill. Att säga att det är omänskligt att frambringa något liknande tyder bara på omedgörlighet som leder till att religionen blir föremål för anklagelser. Således väljer jag det andra alternativet och säger följande: Om dessa suror är så vältaliga att det inte går att frambringa något liknande, så är miraklet ett faktum. Och om det inte är så utan snarare att folk låter bli att konfrontera dem ehuru de verkligen vill nedvärdera den, så är miraklet ett faktum där också. Alltså är mirakel ett faktum i alla fall.”

Faktum är att varje sura i Qur’ânen är mirakulös. Ingen människa klarar av att konfrontera den oavsett om den är lång eller kort. ash-Shâfi´î (rahimahullâh) sade om “al-´Asr”:

”Om Allâh inte hade uppenbarat för Sina skapelser något annat bevis än detta kapitel, skulle det ha varit tillräckligt för dem.”

Vi har blivit rapporterade att Musaylamah Lögnaren sade till ´Amr bin al-´Âs innan denne konverterade till islam:

“Vad har nu uppenbarats för er vän i Makkah?” ´Amr sade: “En kort men slående sura.” Musaylamah sade: “Vilken då?” ´Amr sade:

وَالْعَصْرِ إِنَّ الْإِنسَانَ لَفِي خُسْرٍ إِلَّا الَّذِينَ آمَنُوا وَعَمِلُوا الصَّالِحَاتِ وَتَوَاصَوْا بِالْحَقِّ وَتَوَاصَوْا بِالصَّبْرِ

”Vid tiden! Människan förbereder helt visst sin egen undergång, utom de som tror och lever rättskaffens liv och råder varandra sanningen och råder varandra tålamod.”2

Musaylamah tänkte en stund och sade därefter: “Liknande uppenbarades alldeles nyligen för mig.” ´Amr sade: “Vad?” Han sade: “Hyrax! Hyrax! Du är bara öron och bröst, resten av dig är nedrighet och fattigdom.” Därefter sade han: “Vad tycker du, ´Amr?” ´Amr sade: “Vid Allâh! Du vet mycket väl att jag vet att du ljuger.”