Imâm al-Husayn bin Mas´ûd al-Baghawî (d. 516)

Ma´âlim-ut-Tanzîl (2/292-293)

Allâh (´azza wa djall) sade:

إِلاَّ تَنصُرُوهُ فَقَدْ نَصَرَهُ اللّهُ إِذْ أَخْرَجَهُ الَّذِينَ كَفَرُواْ ثَانِيَ اثْنَيْنِ إِذْ هُمَا فِي الْغَارِ إِذْ يَقُولُ لِصَاحِبِهِ لاَ تَحْزَنْ إِنَّ اللّهَ مَعَنَا

”Ger ni inte honom ert stöd, så hjälpte Allâh honom då de otrogna jagade bort honom. [Han var] den andre av de två i en grotta och han sade till sin följeslagare: ”Var inte rädd – Allâh är med oss!”1

Den ene var Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och den andre var Abû Bakr as-Siddîq (radhiya Allâhu ´anh).

إِذْ هُمَا فِي الْغَارِ

”… i en grotta…”

I berget Thawr i Makkah.

إِذْ يَقُولُ لِصَاحِبِهِ لاَ تَحْزَنْ إِنَّ اللّهَ مَعَنَا

”… och han sade till sin följeslagare: ”Var inte rädd – Allâh är med oss!”

ash-Sha´bî sade:

”I denna vers förkastade Allâh (´azza wa djall) alla människor på jorden frånsett Abû Bakr as-Siddîq (radhiya Allâhu ´anh).”

Abûl-Mudhaffar Muhammad bin Ahmad at-Taymî berättade för oss: Muhammad bin ´Abdir-Rahmân bin ´Uthmân underrättade oss: Khaythamah bin Sulaymân underrättade oss: ´Abdullâh bin Muhammad ad-Dawraqî berättade för oss: Sa´îd bin Sulaymân berättade för oss, från ´Alî bin Hâshim, från Kathîr an-Nawwâ’, från Djamî´ bin ´Umayr: Jag hörde Ibn ´Umar berätta att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade till Abû Bakr (radhiya Allâhu ´anh):

”Du var min vän i grottan och du ska vara min vän vid Dammen.”

al-Husayn bin al-Fadhl sade:

”Den som säger att Abû Bakr inte var Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) följeslagare är otrogen eftersom han förnekar Qur’ânens konkretisering. Och den som förnekar någon annan följeslagares följeslag är innovatör och inte otrogen.”