al-´Ubaykân tillämpar hadîth om Khawâridj på Djuhaymân al-´Utaybî

Det har rapporterats flera ahâdîth att dessa Khawâridj dyker upp gång på gång, till dess att de kommer med al-Masîh ad-Dadjdjâl. Det har rapporterats att han honom (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) har sagt:

“I slutet av tiden kommer det komma ett folk och det verkar som den här [2] är en av dem. De kommer läsa Qur’ânen, men den kommer inte passera  deras strupar. De tränger ut ur islam på samma sätt som en pil tränger igenom bytet. Deras kännetecken är rakning [3]. De kommer fortsätta att dyka upp till dess att deras sista mannar dyker upp med al-Masîh ad-Dadjdjâl. Döda dem om ni råkar på dem, för sannerligen är de de värsta skapelserna  och varelserna.” [4]

Rapporterat av an-Nasâ’î.

I hadîthen sägs det följande:

“…… till dess att deras sista mannar dyker upp med al-Masîh ad-Dadjdjâl.”

Detta betyder att de kommer att finnas till fram tills att några av dem kommer med al-Masîh ad-Dadjdjâl i slutet av tiden.

De lärde har nämnt detta tillsammans med de hadîth som handlar om de Khawâridj som gjorde uppror mot ´Alî (radhiya Allâhu ´anh), medan det vid djupare funderingar tillämpas på ett folk [5] som dök upp för några år sedan. De belägrade den Heliga moskén i Makkah, låste igen dess dörrar, dödade flera muslimer och förbjöd människorna från att förrätta bönen och annan dyrkan. Detta varade nästan en halv månad. ´Alî (radhiya Allâhu ´anh) rapporterade från profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) att han sade:

“I slutet av tiden kommer det komma ett folk. De har små tänder och tunna drömmar. De talar enligt den främsta skapelsens tal, men de tränger ut ur islam på samma sätt som pilen tränger igenom bytet. Deras tro kommer inte längre ned än deras strupar. Döda dem var ni än råkar på dem. Sannerligen kommer den som dödar dem belönas på Domedagen.”[6]

Rapporterat av al-Bukhârî, Muslim och Abû Dâwûd.

Dessa beskrivningar tillämpas inte på dem som gjorde uppror mot ´Alî. I hadîthen sägs det:

“I slutet av tiden….”

medan många andra ahâdîth om Khawâridj inte alls nämner någon sen tid. Likaså är det känt att de som gjorde uppror mot ´Alî, levde i tidigt i början.

Därefter sade han:

“De har små tänder…”

Ibn-ul-Athîr sade:

“Små tänder är ett talesätt för ungdomar och ynglingar.” [7]

De var nämligen inte vuxna än för att veta vad sanning är. Detta tillämpas på dessa här människor som belägrade den Heliga moskén, medan de Khawâridj som gjorde uppror mot ´Alî (radhiya Allâhu ´anh) var vuxna och äldre människor.

Därefter sade han:

“…… och tunna drömmar.”

Ibn-ul-Athîr sade:

“Med “drömmar” menas det förstånd och intellekt, medan “tunna” betyder lättsinnighet.” [8]

Även detta tillämpas på det vi tidigare har nämnt, medan de Khawâridj som gjorde uppror mot ´Alî (radhiya Allâhu ´anhum) var kloka.

Sedan sade han:

“De talar enligt den främsta skapelsens tal.”

Detta har tolkats som att de talar enligt profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) tal. Khawâridj brukade säga:

“Vår Herres Bok är tillräckligt för oss.”

Dessa här människor som nyligen gjorde uppror, kallade sig själva för Ahl-ul-Hadîth [9] , då faktum är att de är vilseledda och har ingenting med Ahl-ul-Hadîth att göra. På så sätt säger de det den bästa skapelsen säger och hävdar att de är Ahl-ul-Hadîth och att de håller fast vid Sunnah, vilket de egentligen inte alls gör. De har inte förstått vad Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hadîth innebär. Likaså var de unga. Den som upplevde denna händelse, vet att flesta av dem var ungdomar med lättsinniga förstånd. De flesta av dem var okunniga och hörde inte till de äldre människorna som ger lektioner. Denna hadîth tillämpas på dessa typer.

Detta betyder däremot inte att Khawâridj är otrogna. ´Alî förklarade inte dem som otrogna. Däremot är de Ahl-udh-Dhalâl [10] som bör dödas så att inte en enda av dem förblir levande bland Muhammads (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) samfund, ty deras fördärv är enorm och deras skada är stor.


[2] Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) pekade då på en person som hade blivit arg på Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och sagt åt honom att vara rättvis.

[3] Imâm an-Nawawî (rahimahullâh) sade:

“Nämligen rakade huvuden. Därför har vissa människor sagt att det är föraktfullt att raka huvudet, men det är något som raknar bevis. I stället rör det sig enbart om deras kännetecken; ett kännetecken kan både vara förbjudet och tillåtet.” (Sharh Sahîh Muslim (7/167))

[4] Ahmad (4/461), an-Nasâ’î (7/119-12) m fl.

[5] Detta folks ledare var den självutnämnde Mahdî, Djuhaymân bin Muhammad al-´Utaybî. Han belägrade Ka´bah och krävde att människorna lovade honom tro och lydnad eftersom han, enligt hans ytterst tunna intellekt, var Mahdî. Efter en tid befriade Allâh (tabârak wa ta´âlâ) Sin Heliga Moské från dessa föroreningar, som förövrigt avrättades för sina illdåd. Vi ber Allâh att Han ger Djuhaymân, hans anhängare och alla andra med liknande troslära, det de förtjänar. Detta ägde rum år 1400 H.

[6] al-Bukhârî med Fath-ul-Bârî (6/715), Muslim (1066) och Abû Dâwûd (4767).

[7] an-Nihâyah (1/351).

[8] Ibid. (1/434) och (2/376).

[9] Ett annat namn som Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ah, Salafiyyûn, har.

[10] Villfarelsens folk.