al-Ghazâlîs kriterium

Den ädle Shaykh Muhammad al-Ghazâlî, den store islamiske författaren, lade fram en fin väg för sina jämlikar bland förträffliga och opartiska lärda, när han 1375 bad några lärda Salafiyyûn i Kairo be mig nämna källorna till hadîtherna i hans bok ”Fiqh-us-Sîrah” och döma dem. Det gjorde jag med nöje och uppskattade hans storslagna karaktär. Trots det befallde han därborta att hans fjärde upplaga av boken trycks utan någon som helst ändring eller kommentar, bortsett från hans hänsynstagande till de autentiska och svaga hadîthernas betydelser och allt vad de innebär.

Å ena sidan godtar han inte en autentisk hadîth, ändock den är rapporterad av både al-Bukhârî och Muslim, om den består av något som inte stämmer överens med hans förståelse. Å andra sidan godtar han en svag hadîth om den består av något som faller honom i smaken. Det finns dock inget utrymme till att nämna exempel på det. Sett till hans ideologi är det värdelöst att nämna hadîthernas källor och döma dem utmed Hadîth-kunskapens principer. Ty hans kriterium för att godta respektive förkasta en hadîth är inte byggt på Hadîth-baserad kunskap, utan på hans personliga smak.