Publicerad: 2009-03-15
Talare: Imâm Muhammad Nâsir-ud-Dîn al-Albânî (d. 1420)
Källa: Kassettbandet ”Min Manhadj-il-Khawâridj”

Vi ser att dessa revolutionära grupper och deras ledare inte har tillämpat denna vishet som vi har två ord för, nämligen rening och undervisning. De har inte renat och filtrerat islam från allt obehörigt som inte får tillskrivas islam. Detta gäller faktorer inom trosläran såväl som dyrkan och tillvägagångssätt. De har inte gjort detta, för att inte tala om undervisat. Hur skall de etablera denna rening och undervisning i sina grupper som de styr mot dessa makthavare?

Om vi har någorlunda detaljerad kunskap om begreppet ”det som byggs på något osunt, är själv osunt”, blir vårt svar oerhört klart och tydligt. Det som sker i Algeriet, Egypten och andra länder, sker först och främst innan sin tid och för det andra motstrider det religionens motiv och tillvägagångssätt.

Vi vet att den visa föreskriften har utav sin rättvisa och vishet förbjudit de första muslimerna att ge sig på kvinnor, barn och munkar och asketer som, enligt deras påstående, avskärmat dyrkar sin Herre, då de egentligen endast praktiserar avguderi och villfarelse. Den visa föreskrifterna har förbjudit de muslimska styrkorna att ofreda dessa omnämnda målgrupper. Detta har förbjudits i enlighet med Allâhs ord:

”Eller har han inte fått veta något om Mûsâs uppenbarelser, eller om Ibrâhîm, som troget fullgjorde? [Eller hört] att det på ingen bärare av bördor skall läggas en annan börda eller att ingenting skall tillerkännas människan utom det som hon har eftersträvat?”¹

Dessa människor är inte att tillåtna att dödas enligt islam. Det har rapporterats att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) såg en samling människor. När han frågade vad saken gällde, sade de att en kvinna hade stupat. Då sade han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam):

”Hon skulle inte ha stridit.”²

Härmed tar vi till oss två motsatta domar:

1 – Det är inte tillåtet att döda kvinnor som inte strider.

2 – Om vissa kvinnor strider mot muslimerna, är det tillåtet för muslimerna att strida tillbaka och döda dem.

Om då frågan lyder på detta vis och vissa människor spränger bilar som till följd därav skadar människor som inte har något med saken att göra, anses handlingen inte ha något med islam att göra överhuvudtaget.

Däremot säger jag att denna fråga endast är en i mängden. Den farligaste är dessa uppror som har pågått i flera år och som bara medför värre och värre konsekvenser. Därför säger vi att handlingarna räknas utmed de sista handlingarna. Ett slut kan aldrig vara sunt om det inte är baserat på islam. Det som inte är baserat på islam, slutar endast med förödelse och förstörelse.