al-Albânî om Ibn ´Abdil-Wahhâbs åsikt om att inte göra Takfîr innan Iqâmat-ul-Hudjdjah

Imâm Muhammad Nâsir-ud-Dîn al-Albânî

Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (810)

Frågeställare: Jag skulle vilja läsa upp för dig ett avsnitt ur Shaykh-ul-Islâm Muhammad bin ´Abdil-Wahhâbs ord som är hämtat ur Shaykh Sâlih al-´Ubûds bok. Shaykhen [Sâlih al-´Ubûd] säger:

”Shaykh gör Takfîr på den samtliga muslimer gör Takfîr på, nämligen personen som har fått reda på sanningen. Han gör inte Takfîr på den som inte har fått reda på sanningen.”1

al-Albânî: Korrekt.

Frågeställare: Shaykhen [Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb] sade:

”Den första av islams fem pelare är de två trosbekännelserna. Samfundet är enat om att den som lämnar dem är otrogen och att det är obligatoriskt att strida mot personen. Angående de fyra resterande villkoren, så även om personen, efter att ha accepterat dem, lämnar dem för att han tar lätt på dem, gör vi inte Takfîr på honom även om vi strider mot honom om han lämnar dem…”

al-Albânî: Mâ shâ’ Allah.

Frågeställare: [Shaykh-ul-Islâm Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb säger] ”… Ty de lärda är oense om om otron hos personen som låter bli att be utav lathet och inte utav förnekelse.”2

al-Albânî: Mâ shâ’ Allah.

Frågeställare: Även här citerar Shaykh-ul-Islâm Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyah:

”När vissa följeslagare och efterföljare, som Qudâmah bin Madh´ûn och hans följeslagare, drack sprit och trodde att det var tillåtet för dem som hade gjort goda handlingar, baserat på sin förståelse av versen i al-Mâ’idah, krävde de lärda bland följeslagarna, som ´Umar och ´Alî, dem på ånger. Om de hade fortsatt anse det vara tillåtet, skulle de ha hädat, och om de hade erkänt det, skulle de ha pryglats. Sålunda gjorde man inte Takfîr på dem på grund av tvetydigheten som de hade fallit i till dess att sanningen hade klargjorts för dem. Om de då hade fortsatt förneka, skulle de ha hädat.”3

Och [Ibn Taymiyyahs ord]:

”Därför brukade jag säga till Djahmiyyah bland Hulûliyyah och dem som förnekar att Allâh är ovanför tronen:

”Om jag hade hållit med er, skulle jag ha blivit otrogen. Jag vet att er åsikt är otro. Men ni är inte otrogna enligt mig eftersom ni är okunniga.”4

al-Albânî: Korrekt. Mâ shâ’ Allâh.

Frågeställare: Han fortsätter citera Shaykh-ul-Islâm:

”Vi vet oundvikligt från islam att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) inte har föreskrivit för sitt samfund att tillbe någon död människa eller profeterna eller någon annan, oavsett om det rör sig om bön om skydd eller någonting annat. På samma sätt har han inte heller föreskrivit att man gör Sudjûd till den döde eller mot den döde och liknande. Faktum är att vi vet att han förbjöd allt det och att det hör till avguderiet som Allâh och Hans sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) har förbjudit. Men på grund av rådande okunnighet och brist på kunskap om budskapet bland många senare människor…

al-Albânî: Allâhu Akbar.

Frågeställare: [Ibn Taymiyyahs ord fortsätter] …går det inte att göra Takfîr på dem förrän det klargörs för dem att det som sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) har förkunnat motstrider det.

Därför har jag aldrig förklarat den här frågan för någon som förstår sig på islams grund, utan att han har begripit och sagt:

”Detta är islams grund.”

Stora Shuyûkh bland våra kollegor sade ”Detta är det största som du har förklarat för oss”.”5

al-Albânî: Må Allâh belöna honom väl. Detta måste vara Shaykh-ul-Islâms ord.

Frågeställare: Det är Shaykh-ul-Islâms ord, ja. Här säger Shaykh-ul-Islâm Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb när han blev anklagad för att göra Takfîr på muslimerna:

”Vad berör lögnen att vi förklarar människor vara otrogna på ett allomfattande sätt, ålägger de kapabla att emigrera till oss för att demonstrera sin religion och att vi förklarar alla vara otrogna om de inte förklarar andra vara otrogna och krigar mot dem, är det en ren lögn. Det är ett sätt att locka människorna från Allâhs och Hans sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) religion. Hur kan vi förklara någon som inte praktiserar avguderi vara otrogen om han inte emigrerar till oss eller förklara andra vara otrogna och kriga mot dem, när vi inte ens förklarar dem som dyrkar statyerna på ´Abdul-Qâdirs, Ahmad al-Badawîs och deras jämlikars gravar utav okunnighet och för att det inte finns någon som påminner dem?

سُبْحَانَكَ هَذَا بُهْتَانٌ عَظِيمٌ

”Fri är Du från brister – Detta är ett avskyvärt förtal!”67

1 ´Aqîdat-ush-Shaykh Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb as-Salafiyyah (2/348).

2 Mu’allafât-ush-Shaykh (3/9).

3 ar-Radd ´alâ al-Bakrî, sid. 259.

4 ar-Radd ´alâ al-Bakrî, sid. 260.

5 ar-Radd ´alâ al-Bakrî, sid. 377.

6 24:16

7 Fatâwâ wa Masâ’il ash-Shaykh Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb, sid. 5-6, inom Madjmû´ Mu’allafât-ish-Shaykh Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb, vol. 2.