al-Albânî om al-Hawâlîs ”Dhâhirat-ul-Irdjâ’” och Surûriyyah

Fråga: Vad anser ni om boken ”Dhâhirat-ul-Irdjâ’ fîl-Fikr al-Islâmî”? Ni har kommenterat den andra volymen…

Svar: Jo, jag har sett den. För mer än trettio år sedan, när jag undervisade vid universitet (i al-Madînah), satt jag i en stor sittning när jag blev frågad om Djamâ´at-ut-Tablîgh. Jag sade då att de är denna tids Sûfiyyah. Och nu fick jag för mig att säga om denna moderna grupp som har motsatt sig Salaf – eller som adh-Dhahabî brukade säga: ”De har skilt sig åt från Salaf i många frågor” – att de är denna tids Khawâridj. Deras tal stämmer överens med Khawâridjs när de gör Takfîr på grund av stora synder. Jag vet inte om detta härrör från deras försummelse eller lömska plan, vilket jag säger med grunden i Allâhs ord:

وَلاَ يَجْرِمَنَّكُمْ شَنَآنُ قَوْمٍ عَلَى أَلاَّ تَعْدِلُواْ اعْدِلُواْ هُوَ أَقْرَبُ لِلتَّقْوَى

”Låt inte avoghet mot människor förmå er att avvika från rättvisans väg. Gör rätt – det ligger gudsfruktan närmast.”1

Jag vet inte i fall de uttryckligen säger att varje stor synd är otro. Däremot talar de hela tiden om vissa, stora synder medan de tiger om andra. Därför anser jag inte att man kan säga att de är Khawâridj helt och hållet, utan endast från vissa synvinklar. Detta hör till den rättvisa som vi har befallts.

1 5:8