Akta dig för fienden

Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)

Tafsîr al-Qur’ân al-Karîm, al-Kahf, sid. 39-40

وَكَذَلِكَ بَعَثْنَاهُمْ لِيَتَسَاءلُوا بَيْنَهُمْ قَالَ قَائِلٌ مِّنْهُمْ كَمْ لَبِثْتُمْ قَالُوا لَبِثْنَا يَوْمًا أَوْ بَعْضَ يَوْمٍ قَالُوا رَبُّكُمْ أَعْلَمُ بِمَا لَبِثْتُمْ فَابْعَثُوا أَحَدَكُم بِوَرِقِكُمْ هَذِهِ إِلَى الْمَدِينَةِ فَلْيَنظُرْ أَيُّهَا أَزْكَى طَعَامًا فَلْيَأْتِكُم بِرِزْقٍ مِّنْهُ وَلْيَتَلَطَّفْ وَلَا يُشْعِرَنَّ بِكُمْ أَحَدًا

På samma sätt väckte Vi dem; och de började fråga varandra. En av dem sade: ”Hur länge menar ni att ni har varit här?” De svarade: ”Vi har varit här en dag eller en del av en dag.” De sade då: ”Er Herre vet bäst hur länge ni har varit här. Låt nu en av er ta dessa silvermynt och gå till staden för att söka ut den renaste födan och hämta åt er försörjning från den. Men han måste uppträda med stor försiktighet och på inga villkor låta någon ana vår existens.”1

De skulle te sig diskret så att ingen skulle uppmärksamma dem och följaktligen besvära dem. Detta bevisar att de trodde att deras vistelse i grottan var kortvarig. Därefter förklarade de denna diskretion och sade:

إِنَّهُمْ إِن يَظْهَرُوا عَلَيْكُمْ يَرْجُمُوكُمْ أَوْ يُعِيدُوكُمْ فِي مِلَّتِهِمْ وَلَن تُفْلِحُوا إِذًا أَبَدًا

“Om de får vetskap om er, kommer de att stena er till döds eller tvinga er att återgå till deras tro och då vinner ni aldrig.”2

Det finns bara två alternativ: antingen dödar de er eller också tvingar de er till avfall efter tro.

وَلَن تُفْلِحُوا إِذًا أَبَدًا

… och då vinner ni aldrig.”

Det vill säga om ni återgår till deras religion. Detta bevisar att man ska akta sig för fienden på alla tillåtna sätt och vis. Det är emellertid inte tillåtet att bruka förbjudna tillvägagångssätt.

118:19

218:20