Ahmads toleranta ställningar

Shaykh-ul-Islâm Ahmad bin Taymiyyah (d. 728)

al-Qawâ´id an-Nûrâniyyah (1/108-110)

Imâm Ahmads (rahimahullâh) välbehållna princip var att han rekommenderade all sorts dyrkan som var bekräftad från profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) utan att förakta någon av dem. Med sin kännedom om dem kunde han välja en version framför en annan eller jämställa dem. Han kunde godkänna alla bekräftade läsningar och ändå hålla sig till en, liksom de olika böneutropen och bönekallen. Detsamma gäller all från profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) bekräftad Tashahhud; de som rapporteras från Ibn Mas´ûd, Abû Mûsâ, Ibn ´Abbâs och andra (radhiya Allâhu ´anhum). Däremot föredrog han Ibn Mas´ûds formulering på grund av flera anledningar:

1 – Den var mest autentisk och kändast.

2 – Dess formulering var den mest bevarade och saknade olikhet.

3 – Merparten var överensstämmande med hans formuleringar vilket fordrar att det var den Tashahhud som profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) befallde oftast.

Samma sak kan sägas om olika indlednings- och skyddsböner ändock han föredrog vissa framför andra. Ytterligare exempel är händernas position i bönen, deras position efter Rukû´, lov efter resningen från Rukû´ och hans hyllning till profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ehuru han föredrog en version framför andra. Han tillät alla rapporterade rädsleböner från profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) utan att förakta någon av dem. Han tillät alla rapporterade Takbîrât i ´Îd-bönen ehuru han rekommenderade vissa mer än andra. Han tillät fyra, fem och sju Takbîrât i begravningsbönen ehuru han föredrog fyra.

Alla andra Fuqahâ’ valde vissa versioner och föraktade andra. Medan Abû Hanîfah föraktade att bönekallaren först läser trosbekännelserna tyst två gånger och sedan högt två gånger, föraktade ash-Shâfi´î att det sättet utelämnas. Medan vissa, däribland ash-Shâfi´î, föraktade att böneutropets fraser läses två gånger, föraktade andra att fraserna läses enkom en gång. Det ledde till att deras anhängare påminde om den förislamiska tidens folk. Folk i Öst hamnade i konflikt på grund av detta. Dock är allt omnämnt korrekt och befallt av Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Han befallde Bilâl (radhiya Allâhu ´anh) att utropa bön genom att läsa fraserna en gång, medan han befallde Abû Mahdhûrah (radhiya Allâhu ´anh) att utropa bön genom att läsa fraserna två gånger. Den största villfarelsen är att förbjuda något profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) befallde.