Ahmad bin Hanbal – en spion?

Bara för att man förbjuder uppror betyder det inte att man arbetar som agent eller spion, vilket Khawâridj säger i dag. Det handlar om att underkasta sig Allâhs befallningar och färdas på Allâhs väg och vägen som detta ädla sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) föreskrev och som vägledningens imamer alltid har gått på.

Ta Ahmad bin Hanbal som exempel. På hans tid kallade makthavaren öppet till trosläran att Qur’ânen är skapad. Det är otro. De lärda kom till Ahmad för att samråda med honom om ett eventuellt uppror mot honom. Ahmad vägrade och sade att ett uppror kommer att döda muslimerna, spilla blod och vanhedra dem. Han vägrade att göra uppror.

Var Ahmad bin Hanbal en agent? Var han en spion?

Han fängslades och torterades. Hans bröder fängslades också. De genomgick den värsta prövningen. Vissa av dem dödades till och med. Trots det manade han till tålamod. Detta är den korrekta metodiken. Det gäller även om makthavaren visar klar otro om ditt uppror skadar muslimerna. Gör inte uppror om upproret medför en större nackdel än fördel. Så länge upproret skadar muslimerna, blodet spills och hedern vanhedras skall det inte göras något uppror om så makthavaren skulle falla i större otro. Var inte orsaken till denna nackdel.

Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ah håller fast vid denna metodik. De resonerar inte så för att de är agenter eller spioner, vilket Ahl-us-Sunnahs och denna metodiks fiender säger om dem.