Ahl-us-Sunnah och själen

Imâm al-Husayn bin Mas´ûd al-Baghawî (d. 516)

Ma´âlim-ut-Tanzîl (3/135)

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

وَيَسْأَلُونَكَ عَنِ الرُّوحِ قُلِ الرُّوحُ مِنْ أَمْرِ رَبِّي وَمَا أُوتِيتُم مِّن الْعِلْمِ إِلاَّ قَلِيلاً

De frågar dig om själen. Säg: ”Själen hör till det som är min Herre förbehållet – ni har bara fått lite kunskap.”1

Den bästa av alla åsikter är att kunskap om själen överlämnas till Allâh (´azza wa djall). Det är Ahl-us-Sunnahs åsikt. ´Abdullâh bin Burdah sade:

“Allâh har inte låtit någon nära ängel eller sänd profet begrunda själen.”

Allâh (´azza wa djall) sade:

قُلِ الرُّوحُ مِنْ أَمْرِ رَبِّ

“Säg: ”Själen hör till det som är min Herre förbehållet.”

Det vill säga att den hör till min Herres vetskap.

وَمَا أُوتِيتُم مِّن الْعِلْمِ إِلاَّ قَلِيلاً

“… ni har bara fått lite kunskap.”

Det vill säga jämfört med Allâhs kunskap. Det sägs att den tilltalade i versen är sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). En annan teori är att versen tilltalar judarna som hävdade att de hade tillgång till den kunskapsrika Tora.

En andra teori gör gällande att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hade kunskap om själens realia men att han inte avslöjade den för att bevisa sitt profetskap. Den första åsikten är emellertid den korrekta, nämligen att bara Allâh vet själens realia.

117:85