Ahl-us-Sunnah för alltid

Imâm Abû Ishâq Ibrâhîm bin Mûsâ ash-Shâtibî (d. 790)

al-I´tisâm (1/12-13)

Det är Allâhs sätt med skapelsen; De sanningsenliga är få jämfört med de osanningsenliga, ty Han (ta´âlâ) sade:

وَمَا أَكْثَرُ النَّاسِ وَلَوْ حَرَصْتَ بِمُؤْمِنِينَ

”De flesta människor uppnår inte tron, hur mycket du än önskar det.”1

وَقَلِيلٌ مِّنْ عِبَادِيَ الشَّكُورُ

”Men få är de bland Mina slavar som känner tacksamhet.”2

Dessutom skall Allâh uppfylla löftet Han gav Sin profet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam), nämligen att islam kommer att återvända som främmande. Det främmande existerar bara då dess folk försvinner eller är få. Detta sker i sin tur när det onda betraktas som gott och det goda betraktas som ont, när Sunnah betraktas som innovation och innovation betraktas som Sunnah. Då kommer Ahl-us-Sunnah att bemötas med förtal och våld, liksom Ahl-ul-Bid´a brukade bemötas förr i världen, i hopp om att innovatörerna enas om lögn. Men Allâh vägrar att de enas till dess att Domedagen infaller. Hur många sekterna än är kommer de aldrig att kunna enas mot Sunnah. Istället kommer det alltid att finnas Ahl-us-Sunnah fram till Domedagen. Trots att så många vilsna sekter hatar dem och hyser agg och fientlighet mot dem för att de ska hålla med dem, fortsätter de kämpa, tvista, försvara och slå tillbaka dag och natt. Därför dubblar Allâh deras överflödiga belöning och begåvar dem med en väldig avlöning.

1 12:103

2 34:13