Âdams och Hawwâ’s klädsel i paradiset

Imâm Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî (d. 774)

Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (2/278)

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

فَدَلاَّهُمَا بِغُرُورٍ فَلَمَّا ذَاقَا الشَّجَرَةَ بَدَتْ لَهُمَا سَوْءَاتُهُمَا وَطَفِقَا يَخْصِفَانِ عَلَيْهِمَا مِن وَرَقِ الْجَنَّةِ

“Så bedrog han dem med sitt listiga tal. Och när de hade smakat av trädet blev de medvetna om sin nakenhet och försökte skyla sig med blad från lustgården som de fäste ihop.”1

ath-Thawrî återberättade från Ibn Abî Laylâ, från al-Minhâl bin ´Amr, från Sa´îd bin Djubayr, från Ibn ´Abbâs som sade:

“De skylde sig med fikonblad.”

Berättarkedjan till honom är autentisk.

Mudjâhid sade:

“Som med kläder började de skyla sig med blad från paradiset.”

Wabh bin Munabbih sade:

“Âdams och Hawwâ’s blygd var täckta med ljus och de kunde inte se varandras blygd. Då de ätit av trädet blottades deras blygd.”

Rapporterad av Ibn Djarîr med en autentisk berättarkedja till honom.

´Abdur-Razzâq sade: Ma´mar underrättade oss, från Qatâdah som sade:

“Âdam sade: “Herre! Vad händer om jag ångrar mig och ber om förlåtelse?” Han svarade: “Då för Jag in dig i paradiset.” Iblîs ångrade inte sig utan bad istället om uppskov. Båda fick sina önskningar uppfyllda.”

17:22